Dagarna rullar på och varvas med sjukdomar, samtidigt som tiden går för fort.. :/

Just nu har jag alldeles på tok för mycket som går tunt i skallen, sånna där jobbiga saker som är svåra att hantera...
Känslorna har lagt sig på utsidan av mig totalt..
Vill jag ? Orkar jag ? Hur ska det gå till ?

Samtidigt som jag känner att jag ändå tagit mig så här långt, så varför inte ta dom sista Gigantiska stegen ?
Fortsätter tänka sönder mig ett tag.

Till hösten ska min älskade stora prins byta avdelning, ska flytta upp en våning, till dom "stora" barnen. Vilket leder till att det är dags för mig att börja kriga för en resurs på riktigt, annars blir det nog tyvärr alldeles för tufft för honom. Och allt detta gör såå ont i mitt hjärta. Känslor övetallt!

Mitt mest använda ord just nu, Panik..
Herregud, så mycket överallt.

Snälla håll tummar och tår för oss.